lördag 31 mars 2012

Recension: The Hunger Games (2012)






















The Hunger Games är en filmatisering av Suzanne Collins mångmiljonsäljande bok med samma namn. Det är den första delen i en trilogi och de övriga delarna heter Catching Fire och Mockingjay. Hunger Games släpptes så sent som 2008 och har blivit omåttligt populär bland, framförallt, tonåringar, men böckerna når nu läsare i fler åldersgrupper tack vare hypen kring filmen. Biointäkterna under premiärhelgen i USA uppgick till 152 miljoner dollar, vilket var den tredje största öppningen någonsin. Globalt drog den in rätt mycket pengar men böckerna är än så länge inte lika stora i resten av världen som de är i USA, vilket reflekterades i intäktsstatistiken under premiärhelgen. Att Hunger Games kan bli "nya" Twilight är nog inte helt omöjligt.

Jag har inte läst böckerna så den här recensionen baseras helt utan några kunskaper om böckerna och hur stor/liten skillnad det är mellan filmmanuset och dess litterära förlaga.

Handling
Filmen utspelar sig i en totalitär värld som kallas Panem, som består av The Capitol ("Huvudstaden") och tolv olika distrikt. Varje år måste en pojke och en flicka i åldrarna 12-18 år från varje distrikt anmäla sig till Hungerspelen, vilket är en tv-sänd tävling som både har ett underhållningssyfte och ett politiskt syfte. Tävlingen går nämligen ut på att deltagarna ska döda varandra. Endast en person kan gå vinnande ur Hungerspelen. Det huvudsakliga syftet är en slags hämnd för ett uppror i Distrikt 13 (som inte längre finns) och ledaren i Capitol vill sätta respekt i övriga distrikt men samtidigt appelera till människans hopp, hopp om att vinna och överleva.

Huvudpersonen är 16-åriga Katniss Everdeen som spelas av Jennifer Lawrence. När hennes lillasyster väljs ut till tävlingen så tar Katniss hennes plats som en "hyllning" och tillsammans med en jämnårig kille, Peeta, förs de iväg mot Capitol och tävlingen. Därefter tilldelas deltagarna från varje distrikt en mentor, en stylist och personliga tränare som alla ska försöka få just dem att gå vinnande ur tävlingen.

Bra
Filmens styrkor är först och främst Jennifer Lawrence samt inledningen på filmen när historien skapar och bygger upp förväntningarna inför tävlingen. Hade rollen som Katniss gått till fel skådespelare så kunde det verkligen ha blivit pannkaka av alltihopa men lyckligtvis fick Lawrence huvudrollen och det är hon som bär upp filmen på sina egna axlar. Det märks att regissören Gary Ross insett hennes styrka eftersom hon är med i princip varenda filmruta filmen igenom. Som biobesökare så bryr man sig om Katniss och hennes kamp, men man bryr sig tyvärr inte om så mycket annat men mer om det senare.

Historien innan tävlingens start berättas på ett kompetent sätt och man ser mer och mer fram emot vad som komma skall. Jag satt inte direkt på nålar och bet på naglarna av spänning men jag var ändå förväntansfull. Ända tills deltagarna i princip står på spelplanen och väntar på nedräkningen. Ända hit så var jag intresserad och regissören engagerad. Men därefter?...nja

Övriga skådespelare gör solida insatser. TV-producenten Seneca Crane spelas av Wes Bentley, mest känd som killen som smygfilmar Thora Birch i American Beauty. Han har ett helt vansinnigt "skägg" som jag verkligen inte hoppas blir trendigt nu. Katniss och Peetas mentor är Woody Harrelson, höjdpunkten bland sidokaraktärerna och som TV-värd visar Stanley Tucci upp ett leende som får Julia Roberts att säga "Men va fan...".

Dåligt
Så trots en stark start på filmen och Jennifer Lawrence i högform så har filmen rätt många problem:

Bakgrundshistorien: Behandlas alldeles för snabbt och jag får inget riktigt grepp om världen som historien utspelas i. Det är för mycket fokus på Hungerspelen och för lite på varför spelen genomförs, skillnaderna mellan distrikten och rimligheten i att låta 12-åriga flickor tävla mot 18-åriga killar. Hade gärna sett mer av det politiska spelet runt omkring men jag är nästan 100% säker på att det kommer i uppföljarna.

Etik & moral: Tävlingen går ut på att barn ska mörda varandra men ingen av karaktärerna verkar reflektera över detta på något sätt. Ingen har några samvetskval eller drabbas av panikångest, sorg eller ängslan. Då deltagarna får träna sig i överlevnad innan tävlingarna känns det som skolmästerskapet i friidrott och inte skolmästerskapet i slakt. Kidsen flinar och skämtar med varandra bara dagar innan de kan få huvudet avhugget av en annan tävlande. Jag vet inte. Det känns lite overkligt i brist på ett bättre ord.

Karaktärerna: Förutom Katniss, som vi bryr oss om, är det på tok för många karaktärer i filmen och eftersom så mycket fokus är på Katniss så vet vi alldeles för lite om de andra, vilket gör att vi inte bryr oss. Om något av barnen dör, jahopp, god speed. Katniss stylist, som spelas av Lenny Kravitz, har några scener som ska leda till ett stort emotionellt farväl men vi vet ingenting om den här karln förutom att han använder eyeliner och att han kan sy. Eftersom hela filmen går ut på att barn ska dödas så blir det ju lite trist att man inte bryr sig det minsta när de väl dör.

PG-13: Eftersom filmen har ett makabert tema men riktar sig till tonåringar så har skakig handkamera tillämpats (man ser ingenting) och dödsscener skalats ner i blodmängd så att ja va fan, det blir för lite blod! Mer blod åt folket!

Tävlingen: Filmens största besvikelse är att tävlingen var urtråkig. Det första som händer (plotspoiler) är att Katniss klättrar upp i ett träd och där sitter hon de följande 30 minuterna medan de andra slaktar varandra. Sedan ska jag inte gå in så mycket på detaljer men summa kardemumma är att alla förväntningar som byggts upp i början av filmen grusades så fort tävlingen började. Segt och tråkigt och, detta är ett stort OCH, så börjar tv-producenterna manipulera tävlingen på ett sätt som man inte fick någon som helst förhandsinformation om. Det enda jag tänkte var WTF händer nu?

Specialeffekterna: Med en budget på 80 miljoner dollar så kunde man väl ha klämt fram liiiiite bättre effekter.

Battle Royale: Om jag skulle beskriva Hunger Games med tre ord så skulle jag säga "Battle Royale Light". Alla ni som sett den japanska kultfilmen förstår vad jag menar.

Sammanfattning
Hunger Games har hypats upp till himlen med en stark marknadsföringkampanj och med extremt populära böcker som förlaga. Resultatet är inte en katastrof eftersom det är Jennifer Lawrence som håller i pilbågen och övriga skådisar gör stabila insatser, men det kunde ha blivit så mycket bättre om manusförfattaren (Suzanne Collins själv!) slipat till det hela och framförallt hottat upp tävlingsmomentet. Vill ni se en film med barn som mördar varandra, se Battle Royale istället.

Betyget blir 2 av 5

Titel: The Hunger Games
År: 2012
Regi: Gary Ross
I rollerna: Jennifer Lawrence, Josh Hutcherson, Lenny Kravitz, Donald Sutherland, Liam Hemsworth, Stanley Tucci, Wes Bentley, Elizabeth Banks

Kolla även in andras recensioner av The Hunger Games på filmbloggar och i media. Om du vill att jag länkar till din recension, skriv en kommentar så dundrar jag upp en länk:


Recension: The Hunger Games - RST Video
The Hunger Games (2012) - Syndare i Filmparadiset
The Hunger Games, Nja - Kulturbloggen
Hunger Games, på blodigt allvar - Helsingborgs Dagblad
The Hunger Games - Göteborgs-Posten
Hunger Games - Dagens Nyheter
Filmrecension: Hunger Games - Barometern
The Hunger Games recension - Onyanserat
Twilight får spö - Film.nu
Mörkt hungerspel övertygad - SvD

3 kommentarer:

  1. Hei liker bloggen din , stem frem bloggen din (trykk url ) så får den en god plassering :)

    www.news2post.com

    SvaraRadera
  2. Du är nog den första jag stött på som inte har höjt denna filmen över skyarna. Men så är du inte en 14-årig flicka =)

    Jag tror faktiskt att man borde läsa böckerna för att hänga med ifrån grunden, men då avslöjas ju slutet och sånt tycker vi inte om.

    Nu har visserligen jag inte sett filmen, men jag har svårt att tro att den är så bra som alla tonårs tjejer säger. Men filmen ska ses, när den kommer på DVD.

    SvaraRadera
  3. Du gör helt rätt i att vänta tills den kommer på DVD. Jag grubblar på om filmen skulle ha varit bättre om jag läst boken först eftersom man fått lite mer koll på bakgrundshistorien. Men i slutändan är det hela ett plagiat av Battle Royale så jag hoppas läsarna av den här bloggen ser den i stället :)

    SvaraRadera