fredag 30 november 2012

The Hobbit - produktionsvideo #9

Inspelningsplatser: Terminator (1984)






















Herve Attia är en kille som drar runt i USA och besöker inspelningsplatserna för kända filmer och klipper även in sig själv i filmscener på ett roligt sätt. Prenumerera på hans Youtubekanal och följ länkarna till hans Facebooksida. På grund av upphovsrättsskäl så har vissa av hans kortfilmer kortats ned på Youtube men kan dock ses i sin helhet via Facebook.

I klippet nedan besöker han inspelningsplatser för James Camerons Terminator (1984). Som filmnerd så är såna här klipp riktigt roliga att se så missa inte hans andra klipp med inspelningsplatser för E.T, The Goonies, The Shining, The Lost Boys, Back to the Future och många fler.


onsdag 21 november 2012

John Williams 5 bästa scores





















Dags för en topplista igen och i vanlig ordning gäller det att döda sina älsklingar. Att lista John Williams fem bästa scores var inte det lättaste men jag gick på magkänslan efter att ha lyssnat igenom en drös av hans olika themes genom åren. Jag lyssnar på filmmusik i princip varje dag och John Williams alster utgör nog 70 procent av tiden som klassiska filmteman spelas i mina hörlurar.



#5 - E.T (1982)





















Jag läste en kommentar på Youtube till klippet nedan där en person skrev att han vill åka BMX så fort han hör musiken till E.T och det är en känsla som många säkert delar. Jag var bara sex år när E.T kom på bio men jag minns den perioden eftersom ALLA skulle ha en BMX efter att ha sett filmen. Jag fick min första BMX några år senare, tyvärr utan flygkapacitet. När jag lyssnar på musiken till E.T så känner jag mig som ett barn på nytt.

Klicka här för ett klipp om filmmusiken i E.T och se när John Williams spelar sina förslag på teman för en mycket glad Steven Spielberg.





#4 - Raider's of the Lost Ark (1981)



















Temat för Indiana Jones är kanske det score som de allra flesta känner igen efter de första fyra tonerna. Det finns ingen annan musik som jag förknippar med äventyr så mycket som med Williams musik till Indiana Jones-filmerna. Nu i efterhand så är det otänkbart att ens tänka sig dessa filmer utan detta tema precis som det är otänkbart att se Tom Selleck i huvudrollen i stället för Harrison Ford.



#3 - Jaws (1975)





















Om folk känner igen Indiana Jones-temat efter fyra toner så räcker det med att höra de två första tonerna från Hajen för att folk instinktivt ska hoppa ur badkaret, undvika duschen och helt och hållet upphöra att simma i en sjö, än mindre i ett hav! Hajen är en av mina absoluta favoritfilmer och jag bryr mig inte om vissa effekter kan ha åldrats en aning. Så fort jag hör temat så får jag rysningar längs ryggraden. Förutom det klassisa temat så är övriga kompositioner helt fantastiska. Min favorit är Father and Son, som hörs vid scenen vid middagsbordet då Brodys son härmar sin pappas gester och grimascher.

John Williams vann en välförtjänt Oscar för Hajen. Här har ni hans tacktal från 1976 års Oscarsgala. (Han var dirigent åt orkestern samma år. Det är därför han hoppar upp så snabbt på scen för att ta emot statyetten.)

Nedan har ni hela scoret i ett klipp. Lyssna och njut...skräms!



#2 - Star Wars - A New Hope (1977)















Jag satt och vägde mellan Star Wars: A New Hope eller The Empire Strikes Back men det blev den första filmen till slut. Det finns inte mycket att säga om hur fantastisk filmmusiken till Star Wars är. Temat är en klassiker och har vi tur så får vi höra mer Star Wars-musik komponerad av Williams under de kommande 5-6 åren då Disney lanserar nya filmer.

Precis som för Jaws plockade han upp en Oscarstatyett även för Star Wars. Här har ni klippet från 1978.



#1 - Schindler's List (1993)



















Slutligen, musiken som jag tycker är John Williams allra bästa komposition sett över en karriär på snart 6 decennenier. Schindler's List. Jag har svårt att beskriva varför men det är en kombination av vad filmen handlar om och att det bygger på verkliga människor och händelser. Musiken är väldigt nedtonad och illustrerar ett mörker i mänsklighetens historia som går rätt in i själen.

Se gärna en kort intervju och sedan ett starkt framträdande av Itzhak Perlman (som samarbetat med John Williams flera gånger) när han spelar filmens huvudtema.

lördag 17 november 2012

Christopher Serrone reflekterar över sin roll som en ung Henry Hill i Goodfellas




















Goodfellas (Maffiabröder) är en av mina absoluta favoritfilmer. Har tappat räkningen på hur många gånger jag har sett den men jag närmar mig 100 utan tvekan. Sprang på en intervju med Christopher Serrone från 2010 där han pratar om sina upplevelser kring filminspelningen och hur det var att spela den yngre versionen av Henry Hill.

Om ni vill se en mycket intressant dokumentär om den verklige Henry Hill så checka in "The Real Goodfella" på Youtube. Den diskuterar filmen parallellt och trots brutaliteten i filmen så är det ingenting mot vad som hände i verkligheten då han var inblandad i maffian i New York.

Henry Hill avled i somras, 69 år gammal.

The Exorcist - cast reunion från 1984


Här är en kort cast reunion från 1984. Max von Sydow, Linda Blair, Ellen Burstyn och Jason Miller från Exorcisten medverkar i TV-programmet Good Morning America. Max ser likadan ut som han gör nu, dvs, han åldras inte ;)

fredag 9 november 2012

World War Z - officell trailer


Jag har inte läst den litterära förlagan till World War Z så jag kan inte uttala mig om Marc Forsters kommande storfilm gör boken rättvisa. Tycker första halvan av trailern är riktigt bra men sedan blir det samma gamla vanliga kör. Och varför hörs alltid dessa dånande signaler i var och varannan trailer nuförtiden?

I Steven Spielbergs "War of the Worlds" gjorde detta ljud sin entré och har sedan upprepats i Transformers, Inception, Battleship och gud vet vad.

Men men, jag lär nog släpa mig iväg till en biograf och se jordens undergång - en gång till!

onsdag 7 november 2012

Dustin Hoffman besöker Inside the Actors Studio





















James Liptons serie Inside the Actors Studio är alltid kul att titta på när man vill komma skådespelare närmare och veta mer om deras bakgrund och arbete. I det här avsnittet från 2006 intervjuas Dustin Hoffman och det är både rörande, roligt och fascinerande att höra om hans liv. Jag sprang på Dustin Hoffman i London för en sisådär 17 år sedan. Han var på en spelhall vid Picadilly Circus med sin son men ställde upp på en bild och några ord med mig och flera andra. Outbreak hade haft premiär samma år så jag sade att den var riktigt bra och tackade för fotot (som tyvärr blev väldigt suddigt..).


tisdag 6 november 2012

Prometheus - Recension




















Prometheus är en märklig film att recensera eftersom jag har så kluvna tankar kring den. Såg den första gången i IMAX 3D och tyckte att den var rätt underhållande och framförallt väldigt snygg. Jag tyckte dock att Ridley Scott tappade fokus och fyra ton logik ungefär 30 minuter in i filmen och sedan stod frågetecknen som spön i backen. Var tvungen att se om den på bio efter att ha läst tonvis med kommentarer kring andra recensioner och diskussioner på Youtube. Den blev tyvärr inte bättre den andra gången men heller inte sämre. Min samlade känsla av filmen är att den är snyggt gjord, har en hel del spännande idéer, en skön skådespelarprestation av Michael Fassbender och coola effekter. Prometheus är en film man kan dunka in i BD-spelaren och trycka i sig ett lass med popcorn med kravet att man stänger av den logiska delen av sin hjärna, för det är här filmens brister blir för stora.

Intäktsmässigt är filmen en kassasuccé med över 400 miljoner dollar på biograferna och det finns stora möjligheter till uppföljare, något som jag tror att många är intresserade av trots att Prometheus innehåller så många brister. På IMDB har filmen 7,3 i betyg, vilket är väldigt bra och jag tror att många faktiskt gillar filmen eftersom det finns så mycket att diskutera kring den med polarna efteråt. Kopplingen till övriga Aliensfilmer, människans ursprung och varför Peter Weyland ser ut som Biff Tannen i Back to the Future 2.

















Nu har det gått över fyra månader sedan filmen hade premiär så jag ska inte gå in i detalj på filmens handling.   Ett gäng arkeologer i Skottland (med bland annat Noomi Rapace) upptäcker gamla grottmålningar som pekar mot ett annat solsystem med tillhörande planeter. Weyland Yutani (samma företag som driftar rymdskeppen i Alien-filmerna) skickar iväg Rapace och ett gäng vetenskapsmän/kvinnor på ett uppdrag att besöka denna planet och se om det finns intelligent liv där. De landar där och upptäcker en svart sörja i en pyramid och sedan blir det ond bråd död.















För mig var filmen bra ända till scenen då forskarna står inne i pyramiden på den främmande planeten. En av dem ser på sin "luftmätare" att luften där inne går att andas och tar av sig sin skyddshjälm. De andra gör samma sak och springer sedan runt i pyramiden bland ruttnande rymdvarelser och allehanda märkliga saker helt utan att bära hjälm eller att andas in syret från sin egen utrustning. Från och med detta ögonblick började filmens logiska struktur att rämna samman. Återigen, även om vi befinner oss i en science fiction-film så måste det finnas någon slags logik och uppsättning regler för hur världen är beskaffad (Gud vad filmvetenskapligt det där lät...) En astronaut skulle ju naturligtvis inte ta av sig sin hjälm på en främmande planet. Det kan ju faktiskt vara så att mätutrustningen inte visade rätt siffror i displayen.

Prometheus, some good shit: Varning för plotspoilers.

  1. Premissen (baserad till stor del på kvacksalvaren/flummet Erich von Däniken, men som lämpar sig bra för en scifi-film).
  2. Introsekvensen med David innan besättningen vaknar ur kryosömnen.
  3. Filmens design.
  4. Michael Fassbender.
  5. GPS-kulorna som mappar pyramiden.
  6. Elizabeth opererar ut ett alienfoster på egen hand.
  7. Alienfostret (som växt till en gigantisk jävla bläckfiskvagina) "tar hand om" albinoingenjören.
  8. Upplägget för en uppföljare.

Prometheus, some bad shit: Varning för plotspoilers.

  1. Meredith Vickers risiga armhävningar i början. Kom igen, ända ner ska man.
  2. Peter Weylands makeup. Hur tänkte vi där?
  3. Geologen Fifield får tokspel när Elizabeth frågar vart han ska efter att de upptäckt ett lik av en rymdvarelse. en märklig scen.
  4. Kaptenen Janeks extremt nonchalanta attityd till allting.
  5. Elizabeths beslut att köra in 1 Gigawatt i alienskallen i stället för att ta det lite lugnt med obduktionen av den största upptäckten i mänsklighetens historia. Splash!!
  6. När Dr Holloway, efter ett par timmar på planeten, tar till flaskan och ger upp hela expeditionen. Dåligt självförtroende?
  7. När Milburn behandlar en uppenbart livsfarlig rymdvarelse som en liten katt, för att sedan bli dödad på det mest obehagliga sättet man kan tänka sig. Precaution tack!
  8. Att Elizabeth inte berättar för övriga kvarvarande besättningsmedlemmar att hon opererat ut ett alienfoster ur magen.
  9. Att Elizabeth springer, hoppar, klänger och gud vet vad EFTER att hon skurit upp och häftat ihop sina bukmuskler.
  10. Peter Weyland är med på skeppet OCH Meredith är hans dotter. Det blev ju inte direkt en "Luke, I am your father"-scen där...
  11. Meredith, spring i sidled. Inte rakt fram när ett doughnutformat rymdskepp faller över dig som ett träd i skogen.
  12. Frånvaron av svar på alla hundratals frågor man ställer sig under filmen.


Sammanfattning:
Sjukt snygg film med intressanta idéer som skapar diskussion om allt mellan himmel och jord. Tyvärr kan inte Michael Fassbender rädda det hela med sin exceptionella rollprestation, utan det hela rämnar en hel del då Ridley Scott inte ser ut att ha ifrågasatt logiken i manuset och ej heller ägnat någon tid åt att besvara de frågor som filmen ställer; om människans ursprung och annat smått... Kan det bli en uppföljare? Definitivt. Ska Damon Lindelof få skriva manuset till uppföljaren? Over my dead alien body.

Betyget blir 3 av 5.


Titel: Prometheus
År: 2012
Regi: Ridley Scott
I rollerna: Noomi Rapace, Idris Elba, Michael Fassbender, Charlize Theron, Guy Pearce, Logan Marshall-Green mfl

Läs vad andra tyckte om Prometheus:
Aftonbladet, Arbetarbladet, Barometern, DN, Jojjenito, GD, HD, GP, Voldos filmblogg, Fanatisk film, iHyttan, Except Fear, Rubb & Dubb,

Clueless - Cast reunion



















Kultfilmen Clueless släpptes för hela 17 år sedan. Här är en reunion med filmens cast; Alicia Silverstone, Stacey Dash, Donald Faison, Breckin Meyer och Elisa Donovan mfl.

fredag 2 november 2012

Gömda specialeffekter i David Finchers filmer
















Specialeffekter i film är något jag alltid varit intresserad och fascinerad av ända sedan jag såg Star Wars på TV när jag var 7 år gammal. Det här området inom filmkonsten är inte sällan förknippat med väldigt visuella effekter som rymdskepp, stora fältslag med orcher, dinosaurier, robotar och superhjältar som flyger kors och tvärs i överljudsfart. En annan slags specialeffekter som började dyka upp i takt med de digitala möjligheterna i början på 1990-talet är något jag kallar "gömda effekter". De finns där på bioduken men är näst intill omöjliga att upptäcka. Det första riktigt bra exemplet på en gömd effekt är hur John Knoll och Ken Ralston och deras team på Industrial Light & Magic lyckades trolla bort benen på Gary Sinise i hans roll som Lieutenant Dan i Forrest Gump (1994). Filmen är fylld med liknande effekter men just det här exemplet är nog det som alla känner igen.

















David Fincher är en regissör som sysslar en hel del med dolda effekter och man måste i princip kolla in special features-klippen på DVD:n/BD:n för att ens veta att de finns. Jag blev förvånad över hur mycket han arbetat med exempelvis Girl With the Dragon Tatoo. Till och med blod rinnandes på Daniel Craigs ansikte i en scen är tillagt i efterbearbetningen. I The Social Network spelas Winklevosstvillingarna av två personer men vi ser bara Armie Hammers ansikte och jag är övertygad om att en stor del av biopubliken trodde att dessa två personer verkligen spelades av tvillingar.

Se några klipp, som alla är hämtade från extramaterial från DVD-utgåvorna, hur Fincher jobbar med dolda effekter. Ribban för vad som är möjligt för digitala effekter höjs ständigt!

Panic Room (2002)



Zodiac (2007)



The Curious Case of Benjamin Button (2008)



 The Girl With the Dragon Tatoo (2011)